Om gymnasiet

| in In My Head
Jag fick en fråga för någon dag sedan om jag inte skulle kunna berätta hur det är på gymnasiet, och visst kan jag det.
 
Jag går på Tumba Gymnasium med inriktiningen Estetik & Media - Foto och är väldigt nöjd. Jag valde den linjen för att jag dels älskar att fota, men dels också för att de två sista åren på högstadiet var väldigt tuffa för mig. Jag hade panikångest attacker, prestationsångest, var väldigt stressad och det var även mycket annat som snurrade runt i mitt lilla huvud under den perioden. Jag var bara på två stycken öppet hus, ena var på Tumba Gymnasium och andra på Wendela Hebbe Gymnasiet, och jag kan väl säga att det var mamma som var mest faschinerad över fotolokalerna inne på Xenter. Grejen med Tumba är att de har ett sammarbete med Xenter som gör att vi får låna deras studio m.m. att jobba i, vilket är underbart. Vi har också två heldagar som bara består av den inriktningen vi har valt, vilket gör så att det känns som om man bara går tre dagar i skolan då du tillbringar de andra två inne på Xenter och går endast in i skolan för att äta mat.
Jag var inte överfaschinerad (och är fortfarande inte) över linjen i sig, men jag kan ju inte direkt klaga på vårat schema. Vi har 3 lektioner per dag och slutar väldigt tidigt. Himla skönt!
 
Fick även frågan om jag hade fått några nya vänner och vad jag tycker om klassen. Well, vart ska jag börja? Jag går i en "studiegrupp" som alltså är den gruppen jag har de vanliga ämnena, så som svenska, engelska och matte, och sedan har jag en "klass" som är de jag läser foto med. Jag har fått vänner i båda klasserna och jag kände även/visste vilka några var innan jag började. Bla. visste jag vem Näva var innan vi började då våra pappor jobbade på Scania under samma period. Vi har dock inte träffats på ca 12 år, men vi klickade direkt.
Att börja och knappt känna någon var lite läskigt till en början, men det har gått bra. Det finns dock personer i båda klasserna som inte säger så mycket, vilket är väldigt tråkigt. Jag vet hur det är att vara väldigt blyg och tyst av sig och det är inte roligt om man genetligen inte är sådan. Fotoklassen består enbart av tjejer, så jag är väldigt glad över att alla estet 1:or blandas i studiegrupperna annars hade jag verkligen inte klarat av det! Studiegruppen är helt okej. Alla är rätt snälla, men ibland kan de bli för mycket... Att sitta en torsdagseftermiddag och ha matte där det mer är som en dagisklass ibland kan vara rätt jobbigt, men de är ganska bra trots allt. 
 
Till er som ska söka gymnasium nu kan jag bara säga att ta det lugnt! Allt kommer att lösa sig på ett eller annat sätt. Tycker ni inte om linjen ni valt så är det bara att gå och prata med eran SYV så går det nog att ordna. Vänner kommer ni få. Försök inte vara någon annan än er själva - ni är fina som ni är! Jag trodde att jag inte alls skulle få några vänner, men gud så fel jag hade! Jag är en av de personerna som brukar vara rätt tyst bland nya människor, men vi hade så många som var väldigt tysta så då klev jag automatiskt in och var mig själv till 100%, vilket ni också ska göra! Gå bara in och var er själva! Det kommer ni långt på.
 
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: