Vill bara försvinna. Sluta existera för en stund. Hinna andas och ta det lugnt utan att ha några måsten. Bara vara. Är det för mycket att begära? Skolan tar upp nästan all min lediga tid, i alla fall den tiden då jag inte tränar. Jag vill bara vara för en sekund och hinna pusta ut innan alla måsten sätter igång igen. Inte känna någon stress eller press för att göra så bra ifrån sig som möjligt på alla uppgifter som ska in i tid, prov som ska göras och plugg som man inte har hunnit med under lektionen.

Nu låter det som om jag har massor att göra i alla möjliga ämnen, men faktum är att jag har en STOR historiauppgift som ska in på onsdag och en bok i engelskan som ska vara utläst och ha svarat på frågor till som ska in på söndag + att jag egentligen behöver räkna matte. Inte så många ämnen, men gigantiska uppgifter. Hade svenskainlämning förra veckan också som tog all min lediga tid och all min ork.

Jag vill bara slippa all stress, press, ta bort alla förväntningar lärarna har på mig och framförallt alla krav jag ställer på mig själv. Målet är att gå ut gymnasiet med så höga betyg som möjligt, men jag vet att på vägen kommer det ta kål på mig.

 

Jag är glad att jag inte valde natur, samhälle, teknik eller någon annan linje. Jag är glad att jag valde estet för annars hade jag inte orkat. Jag hade gått in i väggen redan nu och fått uppleva all skit igen. Det orkar jag inte med!